Ordlista

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

Alkalisk jord: jorden har ett pH-värde som är över 7.
Alv: finns under matjorden och består av berg som vittrat sönder.
Annuell: ettårig växt.
Auxin: hormon som hjälper växten att hålla balansen mellan rötter och grenar.
Avläggning: man lägger en gren mot marken och den skjuter rötter som blir nya plantor.

Bakterios: Sjukdom orsakad av bakterier.
Barkmull: barkmull är en restprodukt från skogsindustrin, flisad bark som komposterats.
Basstickling: små skott som kommer från basen på vissa perenner på våren, används hela som sticklingar.
Benmjöl: ett organiskt gödselmedel som innehåller mycket kväve och fosfor, långsamverkande.
Berså: en cirkelrund häck där det oftast finns sittplatser.
Bevattningsgrop: en grävd grop runt en växten som används för att samla upp vatten till växtens rötter.
Bienn: tvåårig fröplanta som blommar andra året.
Blåsminor: Slingrande gångar som vissa insektslarver gör inuti ett blad. Gångarna går så nära varandra att de bildar blåsor.
Buske: vedartad växt utan tydlig huvudstam.
Buskkvalitet: Buskar med bra förgrening som är omplanterade flera gånger i plantskolan. De säljs i kruka eller i klump.
Bäddodling: man sår i en bädd som är ca 15 cm högre än övriga marken.

Cloches: Glaskupor,enkla bärbara föregångare till kallbänkar som används till att täcka enstaka växter.

Dendrologi: Läran om träd och buskar
Direktså: Man sår fröna direkt i landet istället för att förkultivera dem inomhus
Djupgrävning: Är matjordslagret grundare än 25 cm gräver man ner så djupt man behöver och blandar den befintliga jorden med stallgödsel, kompost eller mullrik jord.
Dvärgträd: fruktträd med svag vegitativ växt.

Endosperm: den näring som finns lagrat i ett frö, kallas även frövita.
E-planta: växten är utvald och testad för att klara svenska förhållanden.
Epifyt: en växt som lever på en annan växt utan att ta någon näring från värdväxten. Tex orkidéer.

Familjeträd: fruktträd som har flera olika sorter inympade, tex. äpple.
Fertil: en växt som har förmågan att sätta frö.
Fiberduk: släpper igenom vatten och ljus men skyddar växterna från angrepp av tex kål- och morotsfluga.
Frilandsodling: odling utomhus.
Fruktmumie: Frukt som torkat och hänger kvar på trädet.
Fröoräs: ett-årigt ogräs som förökar sig genom frö.
Frövita: den näring som finns lagrat i ett frö, heter egentligen endosperm.
Förkultivering: man sår i lådor eller krukor i växthus eller inomhus för att senare plantera ut i trädgården.
Förmultning: nedbrytning av organiskt material.
Förruttnelse: nedbrytning med brist på syre. Processen går långsamt och har en stark och obehaglig lukt.

Gallbildning: en missbildning på en växt som framkallats av en parasit. Kan vara löss, flugor, bin etc. som har lagt sina ägg i ett blad eller en knopp. Växten reagerar genom att växa väldigt mycket just på det stället- Alla träd kan få gallbildningar men de är vanligast på ek och bok.
Gammeldags blommor: blommor som man vet har funnits länge, odlades vid gamla torp.
Gibberellin: hormon som hjälper växterna vid celldelningen, celltillväxten. Påverkar växterna att bli starkare. Finns naturligt i växterna.
Glaskupor: enkla bärbara föregångare till kallbänkar som används till att täcka enstaka växter.
Gravitropism: kallas det fenomen som gör att ett frö vet vad som är upp och ner. Det vet vilket håll det ska växa för att komma ut i ljuset.
Grenkrage: ett rynkigt parti av bark som sitter längst in på en gren intill stammen
Grundgödsling: den första gödslingen för säsongen eller den gödsling som görs vid anläggningen av odlingen.
Gröngödsling: för att förbättra jordstrukturen sår man en speciell gröda. Innan den har hunnit blomma plöjer man ner den i jorden.

Halvbuske: buske om endast delvis är förvedad.
Halvskugga: ren sol 3-5 timmar per dag.
Hjärtblad: de första bladen på en fröplanta.
Honungsdagg: Exkrementer från bladlöss. Dessa har hög socker halt.
Hortikultur: trädgårdsskötsel.
Humus: bildas när organsikt material förmultnar.
Hushållskompost: en sluten kompostbehållare där man kastar hushållsavfall.
Hylle: beteckning för de blomdelar som skyddar blommans inre och lockar till sig insekter.
Häckkvalitet: tunna unga buskar med få grenar som ska användas till häck.
Härdighet: hur bra en växt klarar vintern.
Högblad: blad i en blomställning.

Imago: fullt utvecklad insekt.

Jordtrötthet: odlar man samma grödor år efter år lakar man ur näringsämnen ur jorden.

Kallbänk: en enkel variant av växthus, en kvadrat av trä täcks med ett t.ex ett gammalt fönster, denna ställs direkt på marken.
Kallhus: Växthus utan uppvärmning.
Kallus: den vävnad som växten bildar över över snitt och sår.
Klon: en växt som förökas vegetativt, genom delning eller stickling. De blir identiska med moderplantan.
Kloros: vävnader blir helt eller delvis blekta eller gulfärgade.
Korkrost: En korkaktig beläggning som växten bildar för att skydda sig efter en skada.
Kärnfrukt: Äpplen och päron.

Ledningstal: jordens salthalt.
Luckring: man bearbetar jorden manuellt för att släppa in luft.

Markduk: en geotextil som används under beläggningar för att hindra ogräs att växa igenom.
Marktäckare: växter som breder ut sig och täcker marken.
Mattbildande: växter som breder ut som och bildar en sammanhängande matta.
Minor: gångar eller hålrum i blad orsakade av olika larvers gnag.
Mjälla
: en jordtyp, svårhanterlig.
Monofag
: skadegörare som angriper ett enda växtslag, t.ex rosmjöldagg.
Mulljord: porös jord som innehåller mycket mull, torv och kompost.

Nekros: vävnaderna dör och torkar in på begränsade partier.
Nektar: sör vätska som produceras i många blommor, lockar pollinerande insekter och fåglar till växten.
NPK: Kväve (N), fosfor (P) och Kalium (K)

O

Upp

Parasit: en organism som lever på eller i en annan levande organism.
Perenn: flerårig växt
pH-värde: jordens surhetsgrad.
Pollinerare: en insekt, vinden, en fågel den som överför pollen från en blomma till en annan
Pollinering: pollen överförs från en hanblomma till en honblomma
Polyfag: skadegörare som angriper flera olika växtslag , tex gråmögel
Potager: en inramad köksträdgård
Pålrot: stor vertikal rot

Radodling: man sår i raka rader med ett jämnt avstånd emellan.
Reder sig: när man kan gräva i jorden utan att den klibbar fast vid spaden säger man att jorden reder sig.
Remonterande: växter som blommar hela säsongen eller flera gånger under säsongen, oftast rosor och klematis.
Resistent: motståndskraftig mot sjukdomar.
Rothals: Området där rotterna börjar växa ut.
Rotogräs: flerårigt ogräs.
Röta: omfattande och djupgående partier av vävnad dör.

Samodling: odlar man vissa växter tillsammans kan man minska angreppen av skadegörare eller att växterna tillför varandra näring.
saprofyter: svampar och bakterier som lever på dött, organsikt material ,tex gråmögel .
Skenresistens: en växt som är mottaglig för en sjukdom angrips inte under vissa förhållanden.
Skuggigt läge: växtplats med max 3 timmars sol per dag.
Solitär: en växt som står för sig själv.
Sommarblommor: ettåriga blommor som planteras i rabatter, krukor eller urnor.
Sotdagg: En svamp som inte skadar växten, den lever i hunungsdagg på ovansidan av bladet eller frukten.
Spinnväv: Spinntrådar som bildats av kvalster eller spindlar.
Stallgödsel: gödsel som kommer från djuren på en bondgård, kor, hästar och höns
Sterilisera jord: Värm jord i ugnen för att döda alla sjukdomar och skadedjur som kan finnas i jorden.
Surjordsväxter: växter som trivs vid ett lågt pH-värde, t.ex rododendron.
Svenskodlad: växten har odlats i sverige i minst två säsonger.

Trädgårdskompost: en öppen kompostbehållare där man lägger trädgårdsavfall.
tvåårig: fröplanta som blommar andra året.

U

Upp

Vegetativ tillväxt: Endast bladen och stamen eller stjälken växer, inga blommor eller frön.
Värdväxla: Växla mellan två olika värdar, en sommarvärd och en vintervärd.
Vissnesjuka: plantorna sloknar och gulnar och vissnar så småningom helt utan att visa andra symtom.
Växtföljd: för att inte trötta ut jorden odlar man grönsaker och rotfrukter i en viss ordning
Växtskydd: de åtgärder man tillämpar för att skydda växterna mot skador.

X

Upp

Ympa: Man sätter fast en ny gren på ett träd. På ett familjeträd har man ympat ihop flera sorters äpplen t.ex på ett träd.
Ytkompostering: Plöj ner rester från grönsakslandet i jorden, när matreialet förmultnar ger det en fin mull.

Zon: Sverige är uppdelat i 8 olika växtzoner. Skåne har zon 1 och Norrlands inland zon 8.